• Hem
  • Valet 2010
  • Bli medlem
  • Länkar
  • Forum
  • Kontakt
  • Nyhetsbrev
 
  • OM RUS
    • Om RUS
    • Här finns vi
    • Historik
    • Organisationsutveckling
    • Stadgar
    • Förbundsstyrelsen
    • Förbundskansli
      • Jonas Andersson
      • Åke Nilsson
  • VAD VILL VI
    • RUS plattform
    • Människosyn
    • Starta ny förening
  • AKTUELLT
    • Aktuellt
    • Evenemang
    • Remisser
    • Nyhetsarkiv
  • OM PSYKISK
    OHÄLSA
    • Om psykisk ohälsa
    • Om återhämtning
    • Fråga psykologen
    • Vad finns för hjälp
      • Psykoterapi
      • Medicin
      • Närstående
      • Kamratstöd
      • Jobb
    • Besvär & Diagnoser
      • Psykoser
      • Ätstörningar
      • Depression
      • Manodepressivitet
      • Ångesttillstånd
      • Personlighetsstörning
  • KAMRATSTÖD &
    SJÄLVHJÄLP
    • Kamratstöd & hjälp
    • Vad är kamratstöd
    • Självhjälpsgrupper
    • Nätverk
  • PROJEKT
    • Uppsökande verksamhet
      • Dalarna
      • Stockholm
  • BÖCKER &
    MATERIAL
    • Böcker & Material
    • Logotyp
    • Broschyrer
    • Nyhetsbrev
    • Beställ material
    • Övrigt

OM PSYKISK OHÄLSA

Fråga psykologen 

I gränslandet mellan barn och vuxen kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig om man mår dåligt. RUS nätpsykolog har därför genom åren varit en uppskattad, ideellt bemannad, tjänst från Riksförbundet. .

För närvarande finns tyvärr ingen nätpsykolog direkt knuten till Riksförbundet varför vi får hänvisa till www.umo.se och nationella hjälplinjen.

För tjejer finns också bra information och stöd på www.tjejjouren.se


Nedan kan du läsa ett utdrag ur Annelie Olssons intervju med vår tidigare nätpsykolog, Sara Andersson, från Revansch nr 6/2008


Hur fungerar det rent konkret att jobba som nätpsykolog?

– Jag får mail ifrån olika ungdomar som mår dåligt. En del skickar bara ett mail som jag svarar på, en del andra skickar flera mail under en längre period. På det sättet fungerar jag för en del som en stödperson under en längre tid. Det är en terapi i sig att få skriva av sig och berätta om sina problem, det är bra för unga människor att göra det. Det är också enkelt att skicka mail och det är i en miljö där de unga känner sig hemma. På det här sättet kan de ta tag i sina problem och kanske prata med sina föräldrar. Jag fungerar som ett bollplank.

Vad får du för frågor?

– Många ungdomar vet inte vart de ska vända sig och berätta om sin situation. De har kanske inga vänner och har svårt att prata med sina föräldrar. De kan vara deprimerade, nere och stressade. Vi lever i en stressig värld och ungdomar är väldigt mottagliga. Jag får även frågor om religioner och andra kulturer, en del unga har svårt att veta på vilket ben de ska stå på i dagens samhälle.

Ungdomar som mår dåligt, hur hjälper man dem bäst?

– Unga och barn vill bli sedda. Det kan de vuxna ha svårt med, de hänger inte med i den värld de unga rör sig i. Det fungerar inte att göra på det sättet de vuxna gjorde när de var unga. Så de vuxna har ett ansvar, att se ungdomar för vad de är och lyssna på vad de säger. Ungdomar är väldigt kloka, förståndiga och vill så mycket. Vi vuxna kan ibland vara mer begränsade, vilket gör att det ibland kan vara väldigt svårt att mötas.

Har du några mål med ditt arbete?

– Att hjälpa ungdomar att själva hitta svaret på sin fråga.

Du jobbar med psykosyntesen som modell. Kan du berätta om den?

– Det handlar om att hitta känslan i vad som är viktigt. Jag tror inte på en Quick fix, det vill säga att snabbt fixa till så att du mår bra. Psykosyntesen handlar om att jobba med helheten och att känna in omgivningen och att hitta lugn och ro. Att hitta det som är viktigt för just dig.

Skiljer det sig något mellan att jobba med ungdomar emot att jobba med vuxna med någon form av psykiska problem?

– Ungdomar befinner sig i ett gränsland. En vuxen person kan ha några fasta ben som till exempel jobb, partner och vänner. De unga är mer utsatta och ofta ensamma. De har ingen plattform. Det kan vara väldigt förvirrande att befinna sig i tonåren. Det är viktigt med rutiner och regelbundenhet om man mår dåligt som till exempel att äta tre gånger om dagen och gå en promenad och försöka tänka positiva tankar. Sådana saker är viktiga att påpeka.

Vill du säga något mer om unga och psykisk ohälsa?

– När man mår man dåligt måste man i dagens samhälle vara tillräckligt stark för att se till att få hjälp, det tycker jag är tragiskt. Det behövs mer resurser till psyk- och sjukvården samt även till ungdomsinsatser som till exempel fler ungdomsgårdar.
Vi mår idag sämre, det är fler som är stressade och deprimerade och samtidigt så finns det inte tillräckligt med tillgång till vård.
Jag får det inte att gå ihop.



RUS - Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa | Instrumentvägen 10, 2 tr | 126 53 Hägersten
Tel: 08-772 33 60 | Fax: 08-772 33 61 | rus@rsmh.se